Rockelstad och Hermann Göring
Göring deltog på hösten 1922 i ett Nazi-möte, där han första gången mötte Hitler, som gärna tog emot den i hela Tyskland kände krigshjälten. Göring blir en trofé som nazisterna kan använda för att vinna popularitet hos de stora massorna. Hans adliga bakgrund och sociala talang gör honom också utmärkt till nazisternas ambassadör hos de övre samhällsskikten. Carin och Görings romantiska kärlekssaga blir snart exploaterad av Goebbels massiva propagandaapparat, och paret får turnera riket runt för att värva medlemmar. Carin, som får rollen som nationalsocialismens första fru, blir särskilt hyllad. Hon hann dock inte uppleva trettiotalets förföljelser, utan dog av hjärtsvikt redan 1931. Men även efter döden var hon en maskot för nazisterna, som lät trycka en minnesskrift efter sitt svenska helgon i massupplaga. Göring inredde ett rum i sin lägenhet till ett slags helgedom över Carin. Under hela trettiotalet umgicks Göring med sina ingifta svenska släktingar, och greven och grevinnan på Rockelstad hälsade ofta på i Tyskland.
Eric får en närmast diplomatisk roll i samspelet mellan Sverige och Tredje Riket. När den svenska regeringen av rädsla för komplikationer inte officiellt kan ta emot en högt uppsatt Naziledare, ber man greven agera värd. I Sverige var Eric von Rosens protyska uppfattning väl känd, men han ägnade sig inte aktivt åt att sprida Nazipropaganda i landet, inte heller hade han någon roll i de inhemska nazistpartierna. Efter Hitlers invasion i Danmark och Norge skriver Eric i pressen för att lugna svenska folket. Han menar att Görings starka kärlek till Sverige är en garanti för att landet inte skall invaderas. Men privat kunde inte Eric acceptera att broderfolken anfallits, och när Hitler inleder attacken mot Sovjet förstår han att Hitler drabbats av storhetsvansinne och att Tyskland skall förlora kriget. Mot slutet av kriget tar han helt avstånd från Hitler och Hermann Göring.  Göring anländer från Tyskland till Rockelstad Slott vid sjön Båven. Bilden möjligen tagen sommaren 1933, då von Rosens näst yngsta dotter Birgitta gifte sig. Om svastikor och hakkorsEric von Rosen hittade under sin skoltid på Gotland svastikor på runstenar. Denna för honom typiska vikingasymbol attraherade den nationalromantiskt lagde greven. För vikingarna var svastikan en symbol för ljus och lycka. När han 1901 skulle bege sig ut på sin sydamerikanska expedition lät han måla svastikor på sina packlårar och koffertar, för att skilja dem från de andra expeditionsmedlemmarnas. Att på detta sätt ta sig bomärken eller personliga lyckotecken var helt i tidens smak. Under sin resa bland inkaindianernas ättlingar i Bolivia blev han förvånad över hur ofta deras vävnader var utsmyckade med svastikor, och förstod att detta var en universell symbol som använts av de flesta av jordens kulturer.När han året efter påbörjade ombyggnaderna på Rockelstad användes symbolen som dekoration på flera ställen i huset. Tydligast kan man se dem grönfärgade på röd botten i den stora hallens tak, som inreddes 1903. När den spektakulära jaktstugan skulle byggas 1910 fick arkitekten Tengbom rita en grupp möbler i fornnordisk stil till huset, som dekorerades med skurna svastikor. Det flygplan som Eric köpte 1918 för att flyga över till general Mannerheim för att stödja den finska frihetskampen, målades med svastikor i de finska färgerna. Detta blev sedan det finska flygvapnets symbol ända fram till efter andra världskriget.  Finska flygvapnets första plan ankommer till staden Vaasa 6:e mars 1918 Det förefaller vara en märklig slump att Göring kom till Rockelstad innan han träffat Hitler eller ens hört talas om den nationalsocialistiska rörelsen. Kan Göring, som bevisligen blev mycket intresserad av Erics personliga lyckotecken, tagit med svastikan från Rockelstad till rörelsen i München, där den förvandlades till det nazistiska hakkorset? Vi är inte av den uppfattningen. Nazihakkorsets bakgrund är trolgen en helt annan, där vissa källor påstår att nazisternas hakkors emanerade från DAP (Deutsche Arbeiter Partei) och senare NSDAP - med allt av obehagligheter som det därefter förknippas med. Flera som forskat i Hitlers anteckningar säger sig ha funnit skisser på hakkors från 1919. Och dessutom var svastikor inte ovanliga i Tyskland under det sena artonhundratalet; det hade använts av den nationalistiska Volkes- rörelsen och som logotyp för flera bolag, bl.a. ASEA. Sedan finns det flera skillnader mellan den von Rosenska svastikan och nazisymbolen. Von Rosen placerade ofta sina solkors i en cirkel, så att korsets armar kröktes och själv bildade en cirkel. Det nazistiska hakkorset är vridet så att det står diagonalt, och har raka armar även när det omsluts av ett cirkelformat fält. |
|
In English please
