Arkitektur och interiörer på Rockelstad

Slottets exteriör

Gårdssidan i perspektiv

Det lilla borgliknande tegelslottet är en märkvärdig skapelse, som lämnar få förstagångsbesökare oberörda. Gårdssidan domineras av de bastanta runda tornen med kopparklädda kupoler och små kastell under spirorna. På fasadens mitt sitter ett karnap som kröner den valvbågade stora porten, och övervåningens fönster pryds av blindgavlar som bryter taklinjen. Det hela ger ett genomarbetat, om än naivt, intryck, och den stilhistoriskt bevandrade kan genast placera byggtiden till omkring 1890. Men vid en närmare granskning finner man att husets mittparti är något förskjutet åt höger, en asymmetri som röjer att här är fråga om ett långt äldre hus.

Sjösidan i närbild

Sjösidan åt norr är fundamentalt olik gårdssidan, med arkader i sandsten som binder ihop hörntornen med ett utskjutande tornprytt mittparti. Allt är här strängt regelbundet och symmetriskt. Gårdssidans Vasaborg förvandlas på den norra fasaden till ett kontinentalt lustslott i italienskinspirerad renässans.

Sylvanska gårdsfasaden

Sjösidan hade då som nu kvadratiska hörntorn, men de var av trä och prydda med höga kupoler och spiror. Hela huset var klätt med tegelfärgad puts och tornen var försedda med en målad dekoration av vita rundbågar mellan våningsplanen och utmed takfoten, liknande dem på Gripsholm.

Putsen knackades bort på de runda tornen och alla gesimser byttes till sandsten, rundbågar på tornen och konsoler på mittkroppen. Huset i sin helhet fick nu tegelfasad. Den gamla mittkroppen höjdes så att huset nu inte längre hade mansardvåning. Tengbom lät sig inspireras av grannslottet Vibyholm, och försåg Rockelstad med ett liknande karnap, vars överdel också fick husera ett Thorn-ur modell 1901.

Vibyholms slott

Detalj av de vackra fönsterluckorna

Fasaden mot sjön fick två balustradförsedda altaner, burna av kraftiga sandstensvalv, med loggior inunder. Alla fönster byttes till massiv ek med blyinfattat antikt glas och med dekorativa smidesbeslagna fönsterluckor invändigt. Närmast identiska fönster finns i Vasavåningen på Gripsholm. På 1930- talet byggdes de norra tornen upp igen, men de fick nu enkla pyramidtak och lämnades i övrigt helt odekorerade.

Stora hallen

Nedre hallen

Den stora hallen på Rockelstad färdigställdes 1903. Den är Ivar Tengboms examensarbete och utgör ett gott exempel på stilen vasarenässans. Rummet vill ge intryck av romerskt atrium, det nav kring vilket övriga rum kretsar. Taket är upphöjt och övervåningen har tre väldiga valvbågade fönster mot sjön, som ska släppa in himmelsljuset. Dekorationen är i gripsholmsstil, undervåningen har höga paneler i furu som smyckats med blindbågar och pilastrar, som betsats rödbruna och prytts med målad dekor i blekgrönt, ockra och svart.

Närbild på takmålningar

Nedre hallen har ett tak med kassetter, där fälten målats med ett primitivt ådermönster som skall likna rot eller marmor. Även övre hallens tak har sådan dekor, men de större fälten har en väl komponerad ornamentik i blekgrönt och engelskt rött, i form av smidesband och bladslingor. Inspiration i form av mönster och färger till denna webbsida har huvudsakligen hämtats från hallens takmålningar samt från öppna spisen.

Närbild på halldörr med smideslås

Hallen har tunga dörrar med breda dörrblad, dekorerade i stil med panelen och med enorma smideslås. Överallt i hallen finns målade svastikor, von Rosens lyckotecken. Den öppna spisen, som består av nio massiva block vit gotländsk sandsten, pryds av det von Rosenska vapnet, buret av fruktfestonger, och två groteska maskaroner.

Matsalen

Matsalen

Slottsmatsalens främsta kännetecken är kanske dess ringa storlek. Man måste komma ihåg att detta rum varit matsal också i det gamla 1600-talshuset, som var ett bostadshus utan representativa balsalar. Rummets tak är det ursprungliga trätaket med breda, kilsågade brädor, som på 1660-talet målats med sina fantastiska ornament. Detta manér att dekorera tak kallas grisaille, alltså gråmåleri, och tjänade till att efterlikna stuckatur.

Taket i matsalen

Efter trettioåriga kriget hade nämligen stormännen fått smak på den storvulna barock, som då var högsta mode i Europa. Sällan hade dock de mindre godsherrarna råd att anlita utländska stuckatörer som Carlo Carove, utan bad helt enkelt någon kringresande konstnär måla ett imiterat stuckaturtak. Detta blev så småningom en etablerad konstart, som Sverige exporterade tillbaka till kontinenten. Matsalstaket på Rockelstad har grå akantusornament på blå botten och nio plafonder med figurativa motiv. Den blå färgen är sannolikt sekundär. Den oktagonala mittplafonden föreställer Helios med solvagnen, de fyra runda målningarna är allegorier som har förklarande latinska sentenser.

Matsalen har en behaglig öppen spis i rosa sandsten med beställarens, Eric von Rosens, namnchiffer under en grevlig krona. I rummet finns en av de ursprungliga 1600- talsdörrarna, dekorerad på samma vis som taket och med de tidstypiska fyra fyllningarna.

spisornament

Förmaket, Grevinnans sängkammare och Blå kabinettet

Förmaket under von Rosens tid

Grevinnans sängkammare

Spisen i grevinnans

Dessa tre rum i undervåningens västra halva har alla takmålningar i grisaille, liknande dem i matsalen. Efter en större vattenskada 1986 restaurerades taken, och konservatorn kunde då konstatera att de ändrats eller reparerats minst tre gånger dessförinnan. Det är alltså troligt att dessa tak målats ursprungligen samtidigt med matsalen, och att de "förbättrats" både innan och efter de kanske 150 år de varit överspända med väv. Förmakets tak är dekorerat med ekblad och akantus kring en stor plafond, vars målning gått förlorad. Paradsängkammaren har en blå oval i mitten med en allegori över Hoppet, som helt säkert är sekundär. Detta rum har en märklig öppen spis helt av täljsten, prydd med gotiska rosor och en dedikation från Eric till hustrun Mary, samt dateringen 1909. Det lilla blå kabinettet har ett mycket fint tak, målat i gråskalor utom i mitten, där en blå himmel skymtar fram bakom ulliga moln.

Bokrummet

Taket i detta rum har en enkel bård av blommor och blad i friska färger och en cirkulär plafond, också med blommor. Här är inte fråga om grisaille och stiliserade barockornament, utan mer den renässans som överlevt i Dalarnas kurbitsblommor. Detta tak borde vara äldre än de övriga, kanske målat redan vid 1600- talets mitt. Rummet har också en fris av gyllenläder ovanför den höga, enkla träpanelen. Tapeten är tillverkad i Holland omkring 1700 av kalvskinn som sedan dekorerats med guld, grönt och cinnober. Biblioteket inreddes till sitt nuvarande skick av Tengbom vid den von Rosenska ombyggnaden år 1903.

Grevens torn (f.d. Biljarden)

Grevens torn	Detta åttkantiga rum i det sydvästra tornet, som idag fått användning som biljardrum, var tänkt som grevens arbetsrum när det ritades av Tengbom. Återigen hämtades förebilden från Gripsholm, där man känner igen det magnifika taket i Vasasalen, ett tak som först fanns på Tynnelsö slott och som tillverkats av den tyske mästersnickaren Hans Kantenitz år 1604.

Turkiska rummet

Flera svenska herresäten har turkiska rum, oftast inredda som herrum eller rökrum på 1800- talet, men få är så anmärkningsvärda som det på Rockelstad. Rummet är beläget i det sydvästra tornet, det byggdes av Sylvan år 1890 efter ritningar av Lindgren, och har förblivit oförändrat sedan dess. Ritningarna anger att stilen egentligen inte är turkisk utan morisk, alltså nordafrikansk. De höga friserna, pelarna och taket är dekorerade med arabesker i rött, orange, grönt och guld, och utefter taket finns åtta små fönster med olikfärgat glas, som släpper in ett dunkelt och flerfärgat ljus. Ornamenten har målats al fresco, direkt på den våta putsen med oljefärg och naturpigment, och färgerna lyser idag lika klara som för 100 år sedan. Man kan tro att detta är en lyckad pastisch, men arabiska besökare påstår att de olika symbolerna faktiskt är korrekt utförda, varför konstnären måste ha arbetat efter utförliga förlagor eller kanske t.o.m. varit arab.

Turkiska rummet

Birgittakapellet

Birgittakapellet

Detta rum i det sydöstra tornets övervåning inreddes först av Sylvan till vävkammare. Hit skulle husets damer dra sig tillbaka för hushållsarbete, då herrarna tog fram cognac och cigarrer i Turkiska rummet. På den tiden hade rummet balustersvarade pelare med kapitäl i genombrutet snidat trä, och väggarna hade målats med leende sörmländska landskapsmotiv. År 1909 lät Mary von Rosen inreda det till sitt andaktsrum. Arkitekten Tengbom gav rummet dess strama polygona pelare, klädde friserna och taket med furu, och väggarna i övrigt fick kalkad grov puts. En öppen spis av täljsten murades upp, den är kanske rummets främsta prydnad med sin vackra medeltida enkelhet. Väggfriserna dekorerades med nio av den Heliga Birgittas uppenbarelser i tunna laserande färger. Konstnären var Oscar Brantberg, rektor för konstakademin och god vän till familjen von Rosen.

Stora västra flygeln

Kakelugn i lilla blå

Flygeln inreddes till sitt nuvarande skick vid en omfattande renovering på 1920- talet, under ledning av Tengbom. På nedervåningen restaurerades bröstningen och dörrarna från omkring 1740, och rummen fick praktfulla kakelugnar i rokokostil från Uppsala Ekeby. Timmerväggarna spändes över med tapeter av linneväv, som dekorerades med fält i varma gråskalor, och med sparsmakade ornament i rokoko och gustavianskt. Breda såpade furuplank blev till golv i dessa vackra, ljusa gästrum. Hallens tak har polykroma renässansslingor över ett golv av gröngrå gotländsk kalksten. Förmaket har ett tak av handhyvlade furubräder som fernissats och dekorerats med en bild av slottet från sjösidan.

Jaktrummet

Jaktrummet på övervåningen är helt i furu, tunga bjälkar bär taket och alla väggar är klädda med kraftiga, enkelt profilerade brädor. Dörrarna är av senmedeltida typ med profilerade fyllningar. Fönstren är blyinfattade med diagonala rutor, och de har stora invändigt monterade luckor, som dekorerats med enkla senmedeltida målade ornament. Mellan de djupa fönstersmygarna finns en hyllinredning dold bakom panelen. Rummets mest framträdande detalj är dock den enorma öppna spisen, som bär det medeltida von Rosenska praktvapnet och en svastika.

Gotiska kammaren

I gotiska kammaren lät von Rosen montera en märkvärdig dörr i ek, vars fyllningar har det karaktäristiska linenfoldmönstret. Dörren, som är bevarad helt i originalskick och fortfarande har sitt ursprungliga lås, är sannolikt från 1400- talet. Rummet har också ett blyinfattat gotiskt fönster med tunga smidesbeslagna luckor. Detta rum hade under Eric von Rosens tid ett oöverträffat möblemang av perfekt bevarade profangotiska möbler.